Förklaring av begrepp som används i fibersammanhang

De flesta av begreppen är dessvärre engelska men de används också vardagligt i svenskan och återfinns på apparatur vi använder i samband med Internetansluting. Kjell & Company har en alldeles utmärkt kunskapsbank som jag också refererar till på några ställen och som jag hoppas ytterligare förtydligar det hela. Läs gärna ALLA Kjell & Companys avsnitt om ”Nätverk” och ”TV-teknik” vid tillfälle.

ISP

Internet Service Provider. Leverantören som tillhandahåller Internetuppkoppling (WAN). Ofta så erbjuder ISPn även IPTV, Telefoni och andra Internet-relaterade tilläggstjänster såsom epostkonto, webhotell och möjligheter till dokumentlagring och backup.
I fortsättningen så kommer jag att använda begreppet ”kombinationsabonnemang” för de paket som ISPna erbjuder och som har mer än bara Internet (t.ex. Internet + TV, eller Internet + Telefoni, eller Internet + TV + Telefoni).
Vissa ISP erbjuder en Router som ingår i abonnemanget under den tiden som du prenumererar på tjänster från dem emedan andra låter dig köpa en från dem alternativt att använda en egen.

WAN

Wide Area Network, i praktiken Internet. Det som ISPn ger dig tillgång till om du har abonnemang hos dem.
Läs mer hos Kjell & Company

LAN

Local Area Network, fritt översatt så är detta ett lokalt nätverk vilket i praktiken blir det egna nätverket i den anslutna fastigheten. Det är det nätverket som uppstår på ”din sida” av Routern (WAN ligger då på ”utsidan” av Routern).
Läs mer hos Kjell & Company

WLAN

Wireless Local Area Network. Det är inget annat än ett trådlöst LAN, eller enklare uttryckt; ett WIFI-nätverk. (OBS! Förväxla inte detta med VLAN!) Idag är det brukligt att ens LAN är en kombination av både trådat nätverk och WIFI, och vissa kanske t.o.m. bara har WIFI för bekvämlighetens skull.

WIFI

Se WLAN ovan. Numera används ofta WIFI som ett mer populärt och slagkraftigt sätt att beteckna trådlöst LAN (”WLAN”) över IEEE 802.11-standarden. De flesta WIFI-kapabla Routrar, PC, surfplattor och mobiler kan idag hantera olika versioner av standarden som huvudsakligen har med överföringshastigheten att göra (b/g/n/ac med flera).
Läs mer hos Kjell & Company

VLAN

Står för Virtual LAN. Det innebär att ett och samma (fysiska och/eller trådlösa) nätverk logiskt kan separeras i olika åtskilda nätverk. Med denna teknik så kan en och samma nätverkskabel (eller WIFI-signal också för den delen) transportera både Internetsignal, IPTV och Telefoni. Utan VLAN så skulle man behöva ha tre olika sladdar eller tre olika WIFI, en för varje tjänst… När flera VLAN kombineras i en och samma nätverkskabel så kallas det för ”trunk”.

VLAN används nästan precis överallt utom kanske just hos privatpersoner. Ett hotell kan använda olika VLAN för sitt gäst-WIFI, ett annat för sina anställda, ett annat för betalutrustning, ytterligare ett för att styra värme, belysning & ventilation, ytterligare ett för videoövervakning, för brandlarmet, etc. Fördelen är att alla nätverk ligger på olika ”kanaler” och om någon hackar gäst-WIFI:t så påverkas inte de andra kanalerna/nätverken, trots att de använder samma ”internetsladd”.

För att hantera denna ”kanalseparation” så måste man dock ha nätverksutrustning (Router, Switchar eller Accesspunkter) som klarar VLAN. Ofta kallas dessa utrustningar för ”smarta” (t.ex. smart switch) men man gör säkrast i att kontrollera att de följer IEEE 802.1Q-standarden. Det finns alltför många apparater ute på marknaden som kallas för ”smarta” även om de inte är det ur ett VLAN-perspektiv.

Om du bara ska abonnera på Internet så behöver du inte bry dig ett dugg om VLAN, din tjänst behöver bara en ”kanal” (VLAN1) och allt som du kan tänka dig att ansluta till Internet (via WIFI och/eller trådat LAN) är förinställt för att fungera direkt. Ska du däremot ha mer än Internet (ett kombinationsabonnemang), så kommer du att behöva hantera olika VLAN vilket blir mer eller mindre komplicerat beroende på vilken ambitionsnivå och behov du har.

VLAN kan förklaras på följande sätt och jag tar ett exempel med en trunk från Telia. I det fallet så används VLAN 1 för Internet, VLAN 845 för IPTV och VLAN 855 för Telefoni.
Tänk ett transportband på en flygplats någonstans ute i världen som ska hantera bagage till tre olika destinationer (tre olika VLAN). VLAN 1 får bli Stockholm, VLAN 845 säger vi är Berlin och VLAN 855 är t.ex. New York. Om vi lappar (”taggar”) allt bagage som ska till Berlin VLAN 845 och allt som ska till New York VLAN 855 då kommer allt ”otaggat” bagage (de utan lapp) att tillhöra Stockholm och vi kan blanda allt bagage på samma transportband och har ändå ordning på var de ska (hur de kan separeras/sorteras).
Smarta switchar (IEEE 802.1Q) kan läsa VLAN-taggar (även ta bort eller byta till andra) men det kan inte annan ”vanlig” nätverksutrustning (förutom smarta Routrar och Accesspunkter). En PC som får ett ”taggat” paket skulle helt enkelt kasta bort det. Därför så konfigureras smarta switchar till att ”avtagga” VLAN-paketen (ta bort adresslappen) innan de släpper ut trafiken till en port till vilken t.ex. en PC eller en IPTV-box är kopplade.
I en och samma trunk få högst ett VLAN vara avtaggat (Untagged = ”U”) men man kan ha nästan hur många som helst som är taggade (Tagged = ”T”). Trunken från t.ex. Telia kan beskrivas som U1 + T845 + T855.

En smart switch (IEEE 802.1Q) till vilken man kopplar en IPTV-box behover vara rätt inställd för att leverera rätt data/signal till boxen:

• Ingress (det som går in in switchen) skulle t.ex. kunna vara U1 + T845 + T855 (exempel med trunk från Telia)
• Egress (det som går ut från porten till vilken IPTV-boxen är kopplad) måste då vara satt till U845 (VLAN för Telias IPTV).

 

VPN

Virtual Private Network. Med VPN skapas en säker och krypterad ”tunnel” mellan två enheter. Den ena enheten är en ”klient” (t.ex. din dator) med vilken tunneln initieras. Enheten till vilken klienten ansluter är ”servern” och det kan vara en Router (se nedan) eller en annan internetansluten dator på vilken en VPN server applikation finns installerad. Om din Router är kapabel att hantera VPN-anslutningar så kan du genom denna tjänst fjärransluta till det LAN som ligger bakom Routern och t.ex. komma åt de resurser som finns på det nätet (filserver/NAS, skrivare men också temperaturstyrning, larmsystem, bevakningskameror etc.)
VPN är mycket vanligt när man distansarbetar och ska ansluta till kontorsnätverket hemifrån eller när man är på tjänsteresa.

Router

Routern (eller Gateway) är en nätverksutrustning som kopplar samman ISPns nätverk (WAN) till ditt lokala nätverk (LAN). Utöver detta brukar moderna routrar ofta fungera som nätverksbrandvägg (Firewall), NAT-server (Network Address Translation – som möjliggör att flera datorer på ett LAN kan dela på samma publika IP-adress på WAN-sidan) och DHCP-server (som möjliggör att datorer som ansluts till ditt LAN kan erhålla lediga interna IP-adresser automatiskt) samt Switch (fördelar trafiken på flera portar mm). En trådlös router innehåller dessutom en trådlös Accesspunkt som möjliggör trådlöst nätverk (WLAN).
Läs mer hos Kjell & Company

Det finns en uppsjö av olika routrar i olika priskategorier. Det som skiljer dem åt är huvudsakligen prestanda och räckvidd avseende WIFI men också hur avancerad brandväggen är, nätverksoptimering (QoS – Quality of Service), möjligheten att fjärransluta via VPN, antalet LAN-portar och om de kan hantera VLAN eller ej (IEEE 802.1Q).

IP-adress

Alla datorer anslutna till Internet kommunicerar med varandra genom att anropa varandras unika IP-adresser, vilket kan jämföras med t.ex. en bostadsadress med gata och nummer. IP-adressen har formen xxx.xxx.xxx.xxx där xxx är ett nummer som kan variera mellan 001 och 255. Det ger drygt 4 miljarder unika IP-adresser vilket kan tyckas är mycket men håller faktiskt på att ta slut!!! I väntan på en ny IP-standard (IPv6 som tillåter ca 50 miljarder miljarder miljarder olika adresser) så måste man hushålla lite med IPv4 adresserna som används nu.

Alla ISP (Telia, Ownit, ComHem, Banhof, Bredband2…) är tilldelade olika serier IPv4 adresser som de i sin tur kan fördela till sina abonnenter – och det görs lite olika. Antingen så kan man tilldelas en fast IP-adress av sin ISP eller också får man en dynamisk IP-adress, vilket är det vanligaste. En dynamisk adress innebär att man får en för tillfället ledig IP-adress i den serien som ISPn tilldelats. Så länge Routern är kopplad till internet så får man behålla samma tilldelade dynamiska IP-adress men man kan möjligen få en annan om man skulle starta om Routern eller t.ex. efter ett strömavbrott.

Om man är ”normalanvändare” så behöver man inte bry sig så mycket om vilken IP-adress man har och om den är dynamisk eller fast. Detta tar normalt Routern hand om automstiskt vid installation eller omstart. Ska man däremot komma åt sitt nätverk från annan plats så är en statisk adress att föredra framför en dynamsik (”brevlådan flyttar inte runt på gatan”). Dock så är det så att även dynamiska addresser inte ändras ofta alls men skulle de göra det så finns det olika tjänster som hjälper en att ta reda på var brevlådan tog vägen som t.ex. DynDNS.

Om man vill komma åt sitt nätverk från annan plats så är i så fall viktigare att veta om man har tilldelats en Publik IP-adress eller en Privat IP-adress. Det är inget som man kan fixa själv såsom för fast eller dynamisk adress utan här är man i händerna på ISPn – så viktigt att ta redan på innan man tecknar avtal.

Det vanligaste idag är att man får en Publik IP-adress, det innebär att IP-adressen man tilldelats (antingen fast eller dynamiskt) är synlig (nåbar) på internet. Vissa ISP använder dock Privata IP-adresser i sina subnät för att spara på mängden Publika IP-adresser de tilldelats i sin serie. Då sker NAT (Network Address Translation) hos ISPn. Det är att likna med att man med sitt nätverk skulle hamna i ISPns LAN. Har man fått en Privat IP-adress så är det i det närmaste omöjligt att komma åt sitt nätverk utifrån. Kontaktar man supporten så kan dock flertalet ISPn ställa om din adress från Privat till Publik men här är det från fall till fall och kanske för en extra peng…

DNS

Domain Name Server. IP-adresser i all ära men vi människor vill gärna knappa in förståeliga namn och inte en massa siffror när vi söker en hemsida som t.ex. dn.se eller smhi.se osv. Då träder DNS-servrar i tjänst och kollar i sina tabeller vilket IP-nummer som motsvarande namn kan tänkas ha vilket sker i ett antal steg. Den första DNS-tabellen brukar din router ha där den sparar vilka sajter som du frågat efter tidigare och som den fått en IP-adress för. Finns inget i din router så hoppar frågan till din ISPs DNS som om det blir träff skickar tillbaka IP-adressen till dig (din webbläsare) + att routern också sparar den för nästa sökning. Går även ISPns DNS bet så går frågan vidare till någon annan DNS server i världen (och det finns många) som t.ex. Google. Blir det träff hos Google så berikas hela kjedjan neråt med denna information. Om inte så kommer Google att svara med en söksida med olika förslag. Allt detta sköts automatiskt och är inget man i regel behöver bry sig om men man kan såklart ställa in vilken/vilka DNS servrar som man föredrar att använda om man nu skulle vilja det.

Switch

En Switch kan lite förenklat sett ses som en ”förgreningsdosa” vad gäller IP-trafik och består av ett antal RJ45-portar (vanligtvis 5, 8, 16, 24, 48 osv). Man ansluter den inkommande trafik på en port (från t.ex. Routern) och fördelar sedan ut den på de andra portarna till t.ex. skrivare, PC, Accesspunkter osv. Det låter inte så anmärkningsvärt men det finns faktiskt monster med 10Gbit-portar som kostar 800.000 kr…

Switcharna måste skyffla mycket data och spelar en mycket viktig roll när man hanterar nätverk med VLAN. Dessa smarta Switchar konfigureras till att dela upp en ”trunk” (kombinerad signal med flera VLAN) till enstaka VLAN som sedan kan styras till önskade portar.

Det finns också Switchar med PoE (Power over Ethernet) som matar 24V eller 48V ut i nätverket. Mycket praktiskt om man ska ansluta annan PoE utrustning som t.ex. IP-kameror eller andra PoE-kompatibla switchar. Dessa behöver då bara ha varsin Ethernetkabel som bär både signal och ström.
Läs mer hos Kjell & Company

Routrar som har flera portar har en inbyggd switch. Den ena porten är märkt WAN och ska kopplas mot Internetsidan och de andra (2, 4 eller kanske fler portar) är märkta LAN och där kan du ansluta dina egna utrustningar (PC, skrivare, ytterligare en annan switch etc).

Om du stött på begreppet ”hubb” så är detta en förenklad och lågpresterande variant av en switch och dessa finns knappt att få tag på idag. Hubbarna klarar definitivt inte VLAN (IEEE 802.1Q).

NAS

Network Attached Storage. NAS har på sistone blivit mycket populära och det finns en uppsjö av dem i olika prisklasser. Dess primära roll är att agera som en nätverksansluten lagringsplats för t.ex. dokument, bilder, musik eller videofiler. Hårddiskarna är ofta RAID:ade vilket innebär att informationen finns speglad på flera hårddiskar i NAS:en. Går en hårddisk sönder så kan man bara byta den utan att förlora information. NAS:en speglar tillbaka information till den utbytta nya hårddisken så fort den är på plats. En annan fördel med NAS är att de alltid är på och kan delas av flera användare som en gemensam lagringsplats som alltid är tillgänglig. Idag erbjuder de flesta NAS långt många fler möjligheter än bara lagring. Många kan köra olika applikationer såsom webbserver, hemautomation eller annat smått och gott i så kallade ”containers” (små virtuella maskiner). Här är det nästan bara fantasin som begränsar – och maskinens prerstanda…!

Accesspunkt

Förkortas AP och avser i vardagliga sammanhang den nätverksutrustningen som erbjuder WIFI. De flesta Routrar har idag en integrerad Accesspunkt (AP) som täcker de flestas behov men i större hus eller sten/betongkonstruktioner kan man behöva sätta upp ytterligare en eller flera AP för att få tillräckligt bra WIFI-täckning. På den här fronten så har det hänt en hel del på sistone och det finns tre olika vägar att gå.

• Det bästa alternativet är att dra nätverkskabel till den platsen man saknar täckning och där installera en Accesspunkt. Det ger ofta bästa prestanda och konfigurationsmöjligheter (t.ex. avseende VLAN). Nackdelen är förstås kabeldragningen som kan vara en riktig utmaning. Har man flera AP och vill att trafiken ska ”följa en”, t.ex. om man lyssnar på Internetradio via sin mobil och rör sig inom ett område som täcks av flera AP, så måste dessa kopplas till en styrenhet som sömlöst styr trafiken (s.k. roaming) till olika AP beroende på var man går (samma sak händer med din mobil och med mobilmasterna, pågående samtal ”klipps” inte även om du kör bil i flera mil). Vissa AP har inbyggda styrenheter emedan för andra så måste dessa införskaffas/installeras separat.
  Läs mer hos Kjell & Company
• En lösning som funnits länge är WIFI Repeaters. Dessa kan trådlöst förlänga räckvidden på existerande WIFI-nätverk genom att man placerar dem ute i periferin av det ursprungliga WIFI-nätets räckvidd. Som namnet anger så gör dessa inget annat är att repetera vad den ena enheten (PCn eller WIFI-Routern) säger till den andra. Enheterna är billiga och enkla att installera fast på bekostnad av prestandan eftersom de ”pratar i mun på varandra”. Dessa brukar inte kunna hantera VLAN men det finns såklart undantag.
  Läs mer hos Kjell & Company
• Ganska nyligen så har ”Mesh WIFI” eller ”smarta WIFI-paket” dykt upp på marknaden. Det är Accesspunkter som fungerar enligt samma princip som Repeaters fast dessa pratar med varandra på olika frekvenser och man tappar således mindre i prestanda. De köps ofta i flerpack och man kan komplettera med ännu fler (antagligen så skulle 3-4 stycken kunna täcka samtliga hus + större delen av tomten för respektive fastighet). Fördelen är hyfsat bra prestanda och att de är mycket lättinstallerade. Nackdelen är priset och att de kan vara begränsade avseende konfigurationsmöjligheter om man vill åstadkomma ett lite mera avancerat WIFI-nätverk. Långt ifrån alla klarar av att hantera VLAN. En stor fördel är att de brukar klara ”roaming” mellan mellan APn och det är bra!
  Läs mer hos Kjell & Company

IPTV

TV distribuerad över ett IP-nätverk. IPTV kräver en digital TV-mottagare ibland kallad IPTV-box eller ”STB” (Set Top Box). IPTV-boxen är inställd för att fungera med en viss leverantör av IPTV och ingår som regel i det TV-abonnemanget man prenumererar på eller kan köpas/hyras från dem. Till exempel så är det högst osannolikt att en IPTV-box från Telia kommer att fungera om man har IPTV från ComHem – och vice-versa. Skälen är bl.a. att IPTV-boxen kopplar upp sig mot fördefinierade IPTV-servrar hos leverantörerna samt att dessa erbjuder egna tilläggstjänster via IPTV-boxarna (hyrfilmer, särskilda sportsändningar man måste betala för osv).

Leverantörerna brukar erbjuda olika typer av IPTV-boxar, med eller utan möjligheter att spela in program och med olika stora hårddiskar mm. Med vissa kan man också titta på program i efterhand utan att man förinspelat dessa (ungefär som en inbyggd TV Play-tänst).

IPTV-boxarna ansluts vanligtvis till TV-apparaten genom ett HDMI-uttag så har du en gammal SCART-kontakt i TV:n så är det antagligen dags att byta… Alla moderna platt-TVn har dock HDMI.
Läs mer hos Kjell & Company

VoIP

Voice over Internet Protocol. Inget annat än Telefoni fast över Internet istället for vanlig kopparkabel. Har man en traditionell (analog) telefon så måste man ha en Digital-Analog adapter för att kunna använda sin gamla telefon. Antingen så är denna adapter inbyggd i Routern (det finns då ett RJ11 uttag, också kallat FXS port) som man får från ISPn när man abonnerar på Telefoni eller också så får man en separat adapter och en instruktion om hur denna ska kopplas in. Det finns också sk VoIP-kapabla telefoner som man kan ansluta till antingen en switch eller via WIFI men de måste konfigureras rätt (anslutas till SIP-server) för att fungera och det går jag inte in på här.

Inteno Mediaomvandlare/Smart Switch

Den enheten du fått installerad i huset är en Inteno Mediaomvandlare/Smart Switch (hädanefter kallad Inteno Switch). Mediaomvandlare betyder att den omvandlar ljussignalen i den inkommande fibern till en elektrisk IP-signal ut via Ethernetportarna.

Intenoswitchen har 4 st portar märkta LAN1-4 som har olika färg. Vilka tjänster som fördelas på vilka portar beror på tjänsteleverantören (och det kommer du att informeras om) men i de allra flesta fall så blir det som följer:

• LAN 1 (rödmarkerad): Det är här som du kommer att ansluta din Router. Denna port brukar också fungera som trunk och bär flera VLAN där Internet är otaggat men IPTV och Telefonin är taggade (t.ex. U1 + T845 + T855).
• LAN 2 (gulmarkerad): Normalt så är det på denna port som IPTV-signalen kommer (otaggad, t.ex. U845) och här kan du ansluta din IPTV-box som i sin tur ansluts till TVn via HDMI.
• LAN 3 (grönmarkerad): På denna port kommer Telefonin i digital form (otaggad, t.ex. U855). Om du abonnerar på Telefoni så får du antingen en DA-omvandlare som du ska ansluta här (och till denna din analoga telefon), eller också så kommer det att finnas ett RJ11 uttag på din Router där du kan ansluta din analoga telefon.
• LAN 4 (blåmarkerad): används ej.